Tröttman

På morgonen tar det verkligen emot att gå upp. Att lyfta på täcket och släppa in den kalla luften under det varma Goa täcket där jag och Elsa och ibland Starbucks ligger och myser.

När man väl sen masat sig upp och hittat nått att klä på sig så skall man ut i denna förbenade isande äckliga kyla son envisas att hålla i sig. 

Imorse innebar det att pulsa genom snön med cykel och en hund som trippar på tårna och avskyr det kalla vita i andra änden av kopplet.

Mörkt som fan är det också och på vägen till jobbet försiktigt cyklandes på oplogade gator så släckte de plötsligt gatubelysningen. Jag fick whiteout och cyklade ner i diket då allt såg likadant ut.

Inte ens hjälpte de tre koppar kaffe jag drack under en demo av ny kaffemaskin på besök hos stort kaffemaskinfikaföretag.

Hem och landa i 20 minuter innan det var inbokat IW pass. Körde på så att min hästsvans stänkte svett runt mig och benen gick som trumpinnar på walkern. Jag vet ju hur mycket bättre jag mår efter ett riktigt svettigt pass.

Väl hemma resulterar den nya energin i att hunden får sig en lite längre promenad, mat lagas och äts innan soffläge intas. 

Då kommer tröttman över mig igen som ett svart täcke och jag somnar sittandes i soffan. Vaknar någon minut senare och förbannar mig själv och spolar tillbaka det inspelade programmet så jag kan hänga med i handlingen. Proceduren upprepas tre gånger till innan jag ger upp.

Går nerför trappen och lockar Elsa med godis för en kvälls kiss i det snöande landskapet utanför dörren.

Ett uns piggare av känslan av kyla och lite panik av att jag fryser ihjäl snart resulterar i detta inlägg som jag från början trodde skulle bli fem meningar långt. Max.

Elsa snarkar under täcket bredvid mig och jag skall strax slå igen paddan och göra henne sällskap.

Minus snarkningarna hoppas jag =)

So Long!