HannaH -

Jag är så förbaskat trött.
Det är ironiskt att i mitt senaste inlägg så "skröt" jag om hur bra Bianca sov. Jag visste ju med mig att det inte skulle hålla så himla länge och det gjorde det inte heller.
På sommaren när vi var på semeste på Gotland så vände det.
Och sedan dess har hon inte sovit en enda hel natt.

Läggningarna har blivit något av ett kaos och härom kvällen var jag så frustrerad efter en nattning på över timmen att jag var tvungen att skrika rakt ner i en kudde.
Vi har bytt bort spjälsängen då hon totalt hatade den och istället sover hon på en tjock bäddmadrass på golvet. Så där ligger man bredvid henne när hon ska somna.
Lyssnar på vaggvise spellistan vi har gjort och skedar. Men hon ligger inte still. Benen rakt upp i luften, hela kroppen som kastar sig fram och tillbaka och så klappar hon händerna.
Men hon är så trött att ögonen går i kors.
Bredvid ligger jag och förmanar henne lugnt att man kan inte somna med benen rakt upp i luften. Tusen gånger säger jag det. Samtidigt som jag är så frustrerad och trött att jag är gråtfärdig.
Tillslut somnar hon och jag får en stund i soffan att varva ner. Går och lägger mig och precis när jag har somnat in, alltså hon har sån jävla tajmimg på det där va, då hörs hennes gråt ifrån babymonitorn.
Då är det bara att gå upp. Med en dimma i huvudet som om jag vore full fast det bara är hjärnan som är förvirrad för den hade ju precis börjat somna. Tar henne i famnen och så lägger vi oss i gästsängen och "sover" resten av natten.
Hon sover men rulla runt, sparkas, skallas och håller på och jag försöker hålla mig undan och hitta en napp när det behövs. Sover gör jag lite det med. I snitt fem timmar upphackad sömn om natten.
Snart kommer Mirijams bok "Lite trött bara, annars bra" som jag skall sträckläsa!

So Long!