Long time no see
Det har vart himla mycket på en gång nu det senaste så jag har knappt hunnit med att andas känns det som ibland.
Snabb sammanfattning:
Skärtorsdagen, jobbade lite kortare dag och vi fick gäster på kvällen som stannade över natten. Vi satt uppe länge och pratade och vaknade tidigt med hund och barn.
När gästerna åkt på fredagen så kom lilla Alma som vi skulle passa över natten.
På lördagen lämnade vi tillbaks Alma och jag packde, för vid tre kom mamma och hämtade mig.
Åkte till Älvängen där vi var på middag hos bekanta och sedan hem och träffa resten av syskonen.
Tidigt upp på söndagen och flyga till Paris. Nästan en heldag i Paris på söndagen.
Måndag, tisdag och onsdag var heldagar i Paris. Torsdagen skulle vi hem, så den blev fram till femtiden som vi strosade runt i Paris. Möra efter flera dagar av nya intryck och mycket promenerande.
Kommer hem mitt i natten på torsdagen till sambon och en hund som inte mår bra.
Upp och jobba fredag.
Kommer hem till en ensam och nersölad hund. Sambon åkte bort tidigare på dagen och hunden hade blivit mycket sämre.
Det var alla kroppsvätskor som finns över golven och en skamsen och apatisk liten hund i mitten.
Får shuts av pappa till veterinär där de tar prover och röntgar.
Hund har vinterkräksjuka som blivit inflammation i tarmar och vätskebrist.
De vill behålla henne över natten så jag får åka hem tomhänt, men med vetskapen att hunden är där hon får bästa vården.
Sambon är borta över natten så jag är ensam hemma utan hund, första gången sedan vi skaffade henne som det sker.
Städar hemma halva natten.
Veterinären ringer på lördagen och vill behålla henne en natt till.
Handlar med mamma och sambo kommer hem.
Städar mer, tvättar, hund haft diarre under hela veckan jag vart borta så det blir mycket tvätt.
Vid fyra på söndagen får vi hämta hem en mycket piggare hund med diet mat och medicin.
Hon får en medicin som är bra mot tarmfloran, men hon blir lite lös i magen och kan inte riktigt hålla sig när hon vilar, så papper i högsta hugg och mer tvättning.
På torsdagen börjar hon bli bra och jag börjar slappna av.
Då får jag beskedet att min farfar gått bort.
Dagarna som följer känns meningslösa och sorgsna.
Jag har ännu inte fattat att farfar inte finns, en tatuering på mitt vänstra nyckelben säger Vi ses sen, den gjorde jag samma torsdag som han gick bort.
Bilder från Paris:
Älskar dig Farfar
Vi ses sen