Ordbajseri

Jag har en förmåga att när jag försöker ta upp nått som kankse inte är helt bra så gör jag det bara värre.

Vad är det för fel på mig?

Helt fel tillfällen lyckas jag välja och jag får inte fram rätt ord och konkreta exempel så det blir liksom bara pankaka och jag snurrar in mig i en härva av osammanhängande ord.

Och allt jag vill göra är att visa att jag bryr mig.

Varför kan jag uttrycka mig bra i ord i vissa sammanhang men så himla dåligt i andra?

Det handlar inte om att jag vill klaga och anklaga någon utan att jag vill highlighta i tid innan det kan bli en stor sak. Kolla om det är en medveten handling eller inte.
För att jag bryr mig. För att jag älskar. För att alla signaler tyder på att jag bör oroa mig.

Då blir det lätt väldigt känsligt och därmed inte så jävla lätt att prata om och ta upp.

Sen då att jag bara gör det värre gör ju inte saken på något sätt enklare i huvudet. Och ja, jag grubblar alldeles för mycket just nu så för bövelen Hannah! Släpp det för fan har jag lust att bitchslappa mig själv och skrika i örat!

Himla otydlig och osammanhängande I know, tydligen kan jag inte uttrycka mig i text heller just nu.

Jag kanske bara skall vara helt tyst ett tag och öppna ögonen lite mer och känna in?

Tror att jag testar det.

 

 

So Long!